Har precis lagt Ted. Nu har jag varit igång sen kl 05 imorse. Full fart, hela dagarna. Personligen tycker jag att det var svårt att sätta sig in i hur mycket man ska göra, när man är blivit mamma. Alla dessa småsaker som att klippa naglarna på Ted, komma ihåg att borsta tänderna på honom, planera vilken mat han ska äta om dagarna/månaden m.m. Listan kan göras lång! Även om jag fick höra mycket om alla dessa saker när jag var gravid så insåg jag inte riktigt HUR mycket man egentligen gör om dagarna. Det är först nu jag har insett detta "heltidsarbete". Man sitter inte på kaféer hela dagarna och dricker kaffe, man gör faktiskt en massa annat också. Måste absolut börja träna upp ryggen. Ted väger snart 10 kilo, dags att inse att han snart har växt ifrån spädbarnstiden. Helt otroligt vad man bär sitt älskade barn om dagarna. Ryggen kan inte vara speciellt glad på mig. Den får mig att tänka på den hemska foglossningen. Mamma berättade om den, hur ont man kunde ha osv. "Ont i ryggen är väl inte hela världen", tänkte jag. Men herregud vad fel jag hade. Det var ju så fruktansvärt störande. Bara att gå upp på toaletten på natten var ett helvete. Ljumskarna låste sig så att jag nästan trodde att det var nåt allvarligt som hade hänt. "Det är foglossningen" sa barnmorskan.
Allt är såklart faser man går igenom. Det finns de nätter då jag trott att jag ska avlida av trötthet och utmattning, men man tar sig igenom dom ändå, på nåt konstigt vis (mammastyrkan). Men det är inte så att jag glömt dom, o nej. Jag har bara blivit en erfarenhet rikare, och starkare. Man lär sig av allt! Och jag vet hur jag ska göra i kommande fall.
En förlossning, den kan man aldrig förklara för någon som aldrig gått igenom en. Det finns inget som heter "så här föder du barn" eller "det här är en mönsterförlossning", snarare monsterförlossning. Man gör det i den stunden, på sitt eget vis, med hjälp av kunniga barnmorskor och läkare. Det finns dom som älskar smärta och tycker att förlossningen var kanon, fast en annan person skulle säga att sin var en mardröm, fast barnmorskan sa att den var helt enligt regelboken. Somliga springer runt med tuttarna i vädret och kan hantera sina värkar, medans andra går runt i polotröja och har feber under förlossningen. Vissa älskar lustgasen, andra spyr av den. Det finns dom som vill ha kejsarsnitt när smärtan är som värst, och dom som kämpar mot ett kejsarsnitt in i det sista fast det kan handla om liv och död.
Känslan när man väl har blivit mamma är helt otrolig. Helt plötsligt har man en egen liten individ att ta hand om och ge all uppmärksamhet, sitt ego får man lägga åt sidan. Senaste modet är inte nr 1 numera.




Over and out
M