Ja, nu ser man inte längre ner till puppan p.g.a magen. Jag känner mig verkligen gravid. Trött hela dagarna, ont i ryggen, konstig matlust, beroende av calippo. Hur ska detta sluta? Förut längtade man till magen skulle börja synas, nu blir den bara större och större och spändare. Naveln är nästan "borta". Det är som att bebisen "tar över" kroppen. Den växer och växer, är runt 30 cm lång nu. Ryggen börjar svika mig. Eller det kanske är jag som sviker den? Har fått ont iaf så igår var jag hos sjukgymnasten. Efter lite tryckande på bäcken och benen konstaterade hon att jag har foglossning, inte så speciellt kul. Så nu ska jag gå korta steg, gå som ett barn i trappor (alltså ett steg i taget), och undvika lyft. Allt för att inte göra foglossningen värre. Man vill ju inte vara en invalid på förlossningen, nej då ska jag vara fit for fight. Nu mer har jag ett stödbälte som jag fick av henne. Faktiskt mkt skönt. Det känns stabilare.

Over and out
M