Satt vi datorn och drack kaffe för en stund sen. Då vänder jag mig om för att titta till Ted som leker här på golvet. Då ser jag hur han dragit upp sig på sitt-gå-vagnen och står på knäna. Jag blev helt rörd. Vilka framsteg han gör!
Åh vad jag längtar tills han börjar gå. De senaste 2 nätterna har varit enormt jobbiga. Ted har vaknat och bara skrikit och varit helt omöjlig, otröstlig. Det måste vara tanden som är på G. Vi har gett han lite alvedon och låtit han sova med oss resten av natten, det har gått bra.




Over and out
M