Ofta säger man att något luktar gott, men luktar är något negativt egentligen. Doftar är positivt, det är sällan man skiljer på de två orden. I köksvärlden är de två olika benämningarna som dag och natt. Säg "Åh, vad det luktar gott!" till en kock och han tankemässigt tar i ihjäl dig med kökskniven. En doft/lukt jag känner ibland, ofta på instanser, mataffärer, sjukhus är just "säng/lakan-lukten". En "odör" många säkert gillar, men som jag känner ganska obehaglig. Jag rynkar på näsan och får massa bilder rullandes i skallen. Det är verkligen en LUKT för min del. Om jag ska beskriva lukten så skulle jag säga: en karl som inte har bytt sängkläder på ett halvår. Kvalstren har blivit tonåringar och karln har blivit ett med dom. Han har aldrig sträckt ut lakanen utan dom är sådär knuvliga. Hans torra hälar har rispat upp lite längst ner på lakanen men det är något han inte alls bryr sig om eftersom han inte har någon kvinna eller alls tänker på att han just går runt med denna "säng/lakan-lukt". Denna lukt kände jag senast på sjukhuset när en medelålders läkare gick förbi mig i pressbyrån.
Huvaligen för dessa i-landsproblem.

Au revoir
M